WAGC 2013

Tjena, nu har jag äntligen fått en lugn stund efter att ha jobbat nästan konstant sen jag kom hem från Japan. Jag tänkte köra ett referat av hela turneringen i kronologisk ordning. Det blir mycket bilder och partier med partikommentarer, och kanske ett och annat liv- och dödproblem :)
Dag 1
Första dagen var inget planerat förutom anländning och in-checkning på hotellet. Jag tog flyget från Shanghai till Tokyo på morgonen och sedan Shinkansen till Sendai.


Självklart lite tsumego på flyget.
Shinkansen, ett av världens snabbaste tåg.

När jag anlände vid Sendais tågstation frågade jag om vägen till hotellet och det visade sig ligga ungefär 2 minuter från tågstationen. Väl där fick jag en namnbricka, lite olika pamfletter och lite kontanter att spendera på middagar under turneringen gång. En del spelare befann sig redan i spelrummet som de inträttat på hotellet och var igång med öldrickande och gospel (inte den kristna sångvarianten, tyvärr). Då fick jag bland annat bekanta mig med Norges och Danmarks representanter, Per och Fredrik, som båda visade sig vara riktigt hyggliga prickar. Jag spelade ett parti med en vitryss om hetter Mikhail sen gick jag och la mig efter en lång resa.

Dag 2

Följande dag var avsedd för vänskapsmatcher, IGF-möte och välkomstceremoni. Vi begav oss efter frukost till spellokalen och väntade in våra motståndare som bestod av lokala gospelare som antingen var pensionärer eller små barn.
Nyfikna spelare kollar in spellokalen.  
Min motståndare i vänskapsmatchen.  

Jag spelade mot en trevlig dam som undervisar i go två gånger i veckan som en hobby. Hon är 5 dan i Japan vilket brukar innebära att jag kan ge henne två-tre stenar kanske. Hon talade bra engelska och vi hade ett trevligt samtal innan matchen började, samt utväxlade gåvor. Hon gav mig en handhållen fläkt med kalligrafi av Honinbo Hane Naoki och en tygnäsduk med traditionellt tryck på (den syns i min bröstficka). Av mig fick hon en samling kakformer formade som svenska djur köpt på IKEA. Ja, det var lite svårt att köpa en svensk present i Shanghai. Från början planerade jag att spela ett fredligt parti men hon spelade så otroligt agressivt att det hela slutade med att hon dog med två stora grupper över ungefär hälften av brädet. Kul i varje fall att se så mycket fighting spirit från en annars reserverad liten dam.   Senare under vänskapsmatcherna träffade jag Takemiya Masaki, 9p för första gången och fick en chans att skaka hand med honom.   Uppspelta leenden när vi skakar hand med ett legendariskt goproffs och en nordisk jätte respektive.

Efter vänskapsmatchen tror jag vi hade något möte med IGF vilket mest bestod av att olika representanter läste upp verksamhetsberättelser. Den stora grejen under detta möte var väl klubbandet av ny beräkningsmetod för hur mycket medlemsavgift varje land ska betala till IGF. Metoden är framtagen av Martin Stiassny och grundar sig i hur många aktiva gospelare ett land har snarare än hur stor deras befolkning är.
Senare under kvällen var det dags för välkomstceremoni vilket innebar olika former av underhållning, mat och dryck samt obligatoriska långrandiga tal av ett 20-tal gubbar som ingen lyssnade på.  

USAs representant Curtis Tang är en gammal bekant både från Pargo-VM och Shanghai.
Emi Redmond är dotter till Michael Redmond, 9p och lite bättre än mig på att göra "cute face"  

Det var många som drog nytta av att det fria flödet av alkohol under middagen och Curtis som är lite som en 16-åring i 20-årings kropp blev ganska tipsy. Vi försökte få Kinas representant Hu Yuqing att dricka whisky, men han sa att han aldrig dricker under tävling - som ett äkta proffs. Däremot lovade han oss att vi tar igen det i Shanghai sen :) Själv tog jag det lugnt, precis som jag lovat mig själv innan turneringen.

Dag 3 - Rond 1 och 2

Äntligen dags för turnering! Efter en stadig frukost på hotellet begav jag mg till spellokalen för att se vem som skulle bli min motståndare i första ronden. Jag fick en bra lottning och mötte en av turnerngens starkaste spelare direkt...

Charlie(W) vs Ilya Shikshin, 7d(B)


Jag och Ilya gick igenom partiet tillsammans med Takemiya Masaki, 9p efteråt, så detta var ett ypperligt lärotillfälle för mig. När vit spelade drag 20 spelade svart 21 med en gång, och även om vit tar sente med vit 22 (svart kan endast döda vit i ko i hörnet) för att spela 24 så är resultatet bättre för svart. Inte nog med att svart är jättetjock utåt, men han har även tagit mycket poäng på botten, samt att han antingen kan starta ko i nedre högra eller helt enkelt reducera kraftigt i sente. Med vit 20 borde vit ha krypit en gång till på 21. Svart hade svarat med 77 och vit kan då förlänga längs högersidan. Skillnaden är enorm när det gäller både poäng och liv- och dödsituationen i nedre högra.
När svart förlänger på 25 är vit 26 ett naturligt drag för att reducera svarts influens på botten samt hota med att expandera vits moyo på toppen. Svart skär emellan med 27 och fram till vit 34 har vit lyckats ganska bra med att krympa brädet och göra svarts influens mer svåranvänd. Svarts pincer på 41 är överspel och när vit pressar svart med 42 etc börjar svart tappa kontrollen över partiet. Svart borde hoppa ut med 46 istället för 41 och låta vit förlänga på toppen. När svart tvingas försvara på 53 och vit har kopplat samman sina grupper och blivit tjock utåt mitten i sente är partiet bättre för vit.
Vit 54 är en bra punkt för att både reducera svarts område och utöka vits. Vit 56 är dock ett stort misstag och svart ödslar ingen tid utan skär direkt igenom med 57. Detta var ett lustigt tillfälle för mig, för innan jag spelade 56 tänkte jag "Om jag hoppar här, kommer han skära igenom med 57" och jag pausade medvetetet en längre stund för att begrunda mitt beslut. Ilya såg också uppenbart besviken ut över att jag inte hoppade direkt, eftersom han ju då visste exakt hur han skulle straffa. Men detta visade sig vara ett sånt där särskilt tillfälle då man vet att ett drag är fel, man vet hur motståndaren kan straffa och man vet att så borde man inte spela. Sen efter en stunds begrundan spelar man där ändå...
Om vit istället för att hoppa bara spelar nobi fungerar inte svarts 57 alls lika bra. I så fall kan vit skära mellan 11 och 57 vilket skulle leda till ett byte som vore bättre för vit. Vit försöker hantera situationen på ett lätt sätt med 58 o.s.v. men det är redan för sent. Härifrån går det bara utför för vit och i slutändan gav jag upp. Dragen efter 77 är inte nedskrivna.


I andra ronden mötte jag en ganska svag 1k från Costarica. Hans öppning var helt okej men när vi började slåss i mittspelet dog han ganska omedelbart med en stor grupp, så det blev en enkel seger för mig.


Dag 4 - Rond 3 och 4

I den tredje ronden mötte jag James Hutchinson, 1d från Irland. Vi hade ätit middag tillsammans kvällen innan och han är en trevlig rödlynt irländare med stora polisonger som gillar att dricka öl och snacka skit. Partiet borde vara enkelt för mig, men han spelade väldigt bra i öppningen och jag låg under en stor del av partiet vilket gjorde mig påtagligt nervös. I slutändan vann jag med bekväma 11,5 poäng men det hade nog blivit en mindre marginal om han inte hamnat i byo-yomi så tidigt.

Charlie(W) vs James Hutchinson, 1d(B)

Även denna gång fanns Takemiya till hands för att hjälpa oss med partigenomgången. Svart 23 är något av ett misstag i riktning, istället borde svart spela ett lock på 24. När vit hoppar på 24 förvandlas svarts kikashi-stenar på 19 och 21 till dåliga stenar som bara hjälpt vit att bli starkare i hörnet. Svart 25 är dålig timing och vit borde spela pincer på 28 direkt som straff. Istället svarade vit och svart fick chansen igen att förlänga på vänstersidan, men istället valde svart att glida in i hörnet vilket gav vit en perfekt pincer/förlängning med 28. Fram till 34 är partiet jämnt vilket var frustrerande, eftersom jag inte lyckats ta någon edge i öppningen.

När svart spelade 53 istället för att fånga började det äntligen synas att jag spelade mot en 1d och inte en 5d, när han dessutom bytte svart 57 mot vit 58 kändes det äntligen som att jag började ta ledning. Dock fick han komma först till 59 vilket är en helt enorm punkt. Takemiya tyckte att vit borde hoppa till 59 istället för att spela det stadiga draget på 56. Men när vit får attackera på 74 börjar partiet se svårare ut för svart och James var redan i byo-yomi, så hans drag blev sämre och sämre och till slut lyckades vit inringa ett stort område i mitten och vinna med bekväm marginal.


Mitt nästa parti var mot Australiens representant, en ganska stark kines. Vi hade redan samtalat en del och vi var överens om att vi nog var jämnstarka. Så det kulle bli ett spännande parti. Dock tror jag att vi båda var lite trötta och det blev att ganska dåligt parti för oss båda istället, men sämst för mig :)

Charlie(W) vs Sun Haosong, 6d(B)

Vi gick igenom partiet efteråt tillsammans med Michael Redmond, 9p. Både svart 21 och vit 22 är ett misstag i riktning. Båda spelare borde skynda sig att spela på toppen istället. Svarts invasion på 25 är också dålig riktning eftersom det tvingar vit att reducera svarts hörn i jakten på ögonfom och vit redan är stabil på botten med stenarna 8 och 6. Istället borde svart bara försvara hörnet med 30. När vit trycker en gång på 42 och svart spelar ut på 43 är det naturligt för vit att spela 44, och resultat är inte dåligt för vit. Dock vore det ännu bättre att undlåta 42 och helt enkelt koppla samman med 48. Vit har då gjort bra med poäng på botten och svart gav upp sina poäng i hörnet utan någon rejäl kompensation. När svart peepar på 61 spelar vit ett drag på 62 mest för att fråga svart hur han svarar innan han försvarar mot peepen. Men svart väljer att ignorera vit 62 och spela vidare på högersidan. Ett slags byte tar plats och vit är okej, men vits drag på 66 är ett ganska stort misstag. Istället borde vit spela atari på 67 för att hjälpa sin grupp på högersidan. I sånt fall är svarts situation ganska dålig och slutsatsen var att svart borde ha svarat på vits kikashi (drag 62). I partiet är det dock svårt för svart att äta vits stenar på högersidan på ett rent sätt så vit är fortfrande helt okej. Tyvärr missade jag flera olika chanser att hantera situationen på och valde en sekvens som helt enkelt inte funkar. Jag fick för mig att svart inte kan svara på vits 100 med svart 101 och att svart därför lever i hörnet. En illusion som gjorde att jag omedelbart förlorade partiet. Min enda tröst var att Redmond gjorde exakt samma felläsning under partigenomgången :P Men det var verkligen en usel felläsning som inte borde ske, men som lätt händer när man är lite trött. Så kan det gå!


Övriga ronder och berättelser kommer i nästa inlägg om någon dag. Håll till godo!

Hoppsan! Jag tycks visst ha försummat den här bloggen lite... men det är förstås bara för att jag har tränat så himla mycket go :)

 

Nu börjar det verkligen dra ihop sig till turnering och visst är man lite nervös alltså. Det är ett väldigt starkt startfält i år, jag räknade 22 spelare som är starkare än mig på pappret. Så det blir svårt att toppa Sveriges bästa placering (Fredrik Blomback, 11:e plats, 2010), men med lite flax så kan allting hända.

 

I det här blogginlägget tänkte jag ta upp lite metaförberedelser som jag gjort inför turneringen, och sedan del med mig av några roliga goögonblick från de veckor som gått sen mitt förra inlägg.

 

 

 

Nästan lika länge som jag spelat go har jag också haft en nästan osund besatthet av vilken effekt externa faktorer har på hur bra det går i en turnering. Den enda jag känner som är lika om sig och kring sig med det där är John Karlsson, 4d men de flesta spelare känner nog igen sig en del i det jag pratar om. De stora grejerna är hur mycket sömn man fått och vad man ätit och när man ätit det under turneringens gång. Andra grejer som jag ofta bejakar är mitt koffeinintag, om jag har druckit alkohol eller inte, om det är varmt eller kallt, om det är högljutt i lokalen, om det är dålig luft i lokalen, vilken tid det är på dygnet, vilken årstid det är, vilken fysisk form jag är i och en hel del andra grejer. Det hela blir nästa bisart när man tänker på att jag spelat de flesta turneringar antingen full eller bakfull. Detta beror på att jag åren 2004-2010 var en entusiastisk fyllbult...

 

Inför den här turneringen har jag min vana trogen funderat en hel del på hur jag bäst kan förbereda mig för att så många externa faktorer som möjligt ska verka till min fördel. Nedan följer några nyckelpunkter:

 

1. Fysisk form - Jag är i den bästa fysiska formen i mitt liv. Jag tränar regelbundet och har de senaste veckorna lagt fokus på konditionsträning. Detta hjälper oerhört mycket med uthålligheten när man spelar långa svåra partier, vilket även Gustav Fahl, 3d nämnde i en kommentar till ett tidigare inlägg.

 

2. Koffein - Jag har ett ganska komplicerat förhållande till koffein och brukar perioda följandes specifika system. Generellt sett är det bra att inte dricka mycket koffein om det är en lång turnering eftersom det är viktigt att hålla jämn nivå. När man intar höga doser koffein kan man prestera över normalnivå i ett eller kanske två partier, men efter ett tag blir kroppen och hjärnan utmatad av att ständigt befinna sig under sympaticuspåslag. Detta har dock blivit en mindre viktig grej för mig att tänka på sedan min fysiska form förbättrats. Som det är nu kan jag ligga på en 2-3 koppar kaffe om dagen och/eller grönt te och ändå känna att staminan räcker till. Så det tänker jag göra även i Japan, där de framförallt har gott te ;)

 

3. Sömn - För en gång skull tänker jag inte vara uppe och festa hela nätterna, trots att det är väldigt lockande med så många kul typer från hela världen över. Det ska bli skönt. En annan grej som jag slipper är jetlag eftersom jag normalt är i Shanghai som bara är någon timme efter Japan. Förhoppningsvis kan detta ge en edge mot spelare som flugit från andra delar av världen. När jag spelade i KPMC var det ett stort problem och störde min sömn avsevärt.

 

4. Kost - Planen är att inte fokusera så mycket på vad jag äter då jag kommit till slutsatsen att det nog spelar mindre roll än vad jag trott. Enda grejen är att jag inte kommer äta för mycket, vilket är grundläggande för alla turneringsspelare åtminstone här i Kina. Alla är överens om att man inte ska äta för mycket innan man spelar go.

 

Det är spännande att ha alla externa faktorer i ordning, och att ha tränat hårt och målmedvetet innan turneringen. Det blir första gången för mig jag satsat på det här viset, och jag hoppas att det inte blir svårt psykologiskt om jag spelar en dålig turnering. Men det borde vara lugnt ;)

 

 

Jag har hållit i några goträffar hemma hos mig och spelat med kompisar och proffs. Några bilder:

 

Vi får se om jag lyckas rapportera live från turneringen i Sendai, men om inte så kommer det definitivt bli referat i efterhand och partier med kommentarer. Det kan ni lita på!

Hej och hå! Nu var det länge sedan det blev ett blogginlägg. Det har varit mycket med jobb, förkylning och en liten tripp till Singapore. Så nu inleder jag direkt med ett parti som jag spelade häromdagen på KGS mot Micael Svensson, en ung lovande spelare från Göteborg.

 

 

Jag spelade vit och komi var en halv poäng. SGF-varianten finns här.

 

Jag fyllde år i måndags och på min begäran hade min fru, Julia, ordnat en liten dagstripp till Hangzhou eftersom jag ville upp i bergen, där jag är som gladast, på min födelsedag. Det var oerhört varmt (runt 35-40 grader) men det var okej i skuggan av träden när vi klättrade upp i berget.

 

I söndags var jag och besökte min vän Thomas Xus gosalong. Den ligger lite opraktiskt till från där jag bor och det tar nästan en timme att ta sig dit så jag åker inte dit så ofta. Det är en väldigt trevlig gosalong med sköna stolar och gott grönt te. Dessutom kommer det ofta dit proffs som man kan köpa lektioner av - men man kan även kolla på när de spöar upp någon annan amatör som köpt ett teaching game. Nu verkar det som att jag ska börja undervisa i engelska på en skola i samma område som salongen, så i framtiden kommer jag nog kunna besöka den lite oftare.

 

Den här gången åkte jag dit för att delta i en amatörgoliga som anordnas tillsammans av ett gäng goklubbar. Jag spelade tredjebrädet för Thomas lag och jag behöll ansiktet när jag lyckades slå min motståndare med 4,5 poäng. Det var dock ganska nära att jag förlorade. Jag tog en ganska bekväm ledning i öppningen och fick misshandla hans form ganska rejält och efter det slappnade jag av lite för mycket. Han spelade en skarp sekvens och tog ifatt igen. Som tur var hade han inget vidare slutspel och jag lyckades säkra vinsten.

 

Här är några bilder från söndagen:

Hej hopp!

 

Idag kom min kompis Yao 'Judy' Yun över för att kolla på finalen av Chunlan Cup. Hon är en 5d-spelare från Shanghai som också undervisar i go på nätet. Hon spelar som 'gotutor' på KGS.

 

Finalpartiet var spännande, båda spelarna är duktiga fighters. Den ena, Lee Sedol, är redan en legend och hans stil är att spela mycket komplicerade varianter. Hade han vunnit idag hade det blivit hans femtonde internationella titel.

 

På andra sidan brädet hade vi Chen Yaoye, en stark spelare från Kina som tidigare inte vunnit någon internationell titel. Chen är känd för sin stabila stil och starkt slutspel.

 

Finalen, som spelas som bäst av tre, var ställd 1-1 innan dagens parti. I första partiet vann Chen förvånansvärt enkelt och i andra partiet vann Lee Sedol genom att döda en stor grupp i ko. I det sista finalpartiet blev det mycket spännande när det först såg bra ut för vit sen för svart, sen för vit, sen för svart, sen för vit... De är verkligen duktiga på att hitta fantastiska sekvenser på brädet men i slutändan blev det Chen Yaoye som segrade genom att helt enkelt låta vit komma ut med en stor grupp i mitten som han hade jagat och istället bara ta poäng på ovansidan.

 

Det är roligt att kolla på proffspartier med Judy, för hon kommer alltid på många intressanta sekvenser. Hon har spelat go sen hon var liten och är väldigt duktig på form och inte så pjåkig på läsning heller.

 

I några tidigare blogginlägg berättade jag om träningen ute på SISU. Här nedan är några bilder från träningsrummet som ligger under läktarna till deras fotbollsplan. Några Svenskar har varit där förut och kommer känna igen sig.

 

 

På sistone har jag börjat spela lite schack på nätet som avslappning mellan gotränandet. Det är ganska mysigt att vara nybörjare igen och bara famla sig fram. En praktisk grej med schack är att man kan hinna med ett parti på 10 minuter. Ett goparti blir alltid ett företag även när man spelar snabb blitz. När jag spelar schack spelar jag uteslutande med 5 minuter på klockan för vardera spelare med 2 sekunders Fischer. Min rating på chess.com just nu är 1120 typ. Vilket jag gissar är typ motsvarande 15k?

 

Nyligen läste jag att Tiger Hillarp-Persson, tidigare Svensk mästare i schack även spelar go och är runt 1 kyu. Vore trevligt att träffa honom nån gång!

 

Glad drakbåtsfestival!

 

Det har gått nästan en vecka sen mitt senaste inlägg. Jag hoppas på att kunna skriva oftare än så i framtiden.

 

Igår och i förrgår deltog jag i en turnering som heter Tangqiao Cup. Det är en blandad turnering med både amatörer och proffs. De flesta representerar ett lag som kan vara en goklubb eller en stad, men man kan också representera sig själv. Turneringen är indelad i tre grupper: barn, vuxna herrar, vuxna damer och seniorer. Jag representerade mig själv i gruppen vuxna herrar. Samtliga som deltar i den gruppen är 5d eller starkare, så det är en ganska tuff turnering. Efter åtta ronder slutade jag med fyra vinster och fyra förluster, vilket är ett helt okej resultat. Men jag är inte så nöjd med tanke på att jag inte fick möta någon 6d+.

 

Grattis Sverige på din stora dag! Såhär på andra sidan jorden är det lätt att bli lite extra nostalgisk en dag som denna. Man sjunger nationalsången för sig själv och tycker att den där raden om din sol, din himmel, dina ängder gröna låter extra fin. Särskilt som det här i Shanghai bara finns oljud, smog och betong.

 

Som utlandsboende och flitig resenär är jag van vid att prata om Sverige med folk som aldrig varit där och som undrar nyfiket över hur vi har det: "Är det verkligen sant att det är gratis att gå i skolan i Sverige?", och jag har vant mig vid att känna en äkta stolthet över att kunna tala om att inte bara skola är gratis - även sjukvård, dagis, äldreomsorg, bibliotek och parker är sånt som vi inte behöver betala för. Jag kan även lägga till att vi är garanterade grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Att vi kan känna oss trygga. Att vårt land värnar om de som har det svårt och att ingen i Sverige behöver svälta eller känna att de inte har en chans. Jag brukar säga att i Sverige håller vi hårt på moraliska värderingar, att vi känner ett gemensamt ansvar för samhället och att vi tar hand om varandra. Jag har vant mig vid detta, vant mig vid att känna mig stolt...

 

Men det är så med denna vana, precis som med så mycket andra invanda beteenden, att man fortsätter med den även när förutsättningarna förändras. Jag fortsätter berätta om mitt Sverige för den nyfikne som frågar, men för varje gång känns orden mer och mer urvattnade, mindre sanna. Och den stolthet som jag vant mig vid förbyts till en krypande känsla av obehag.

 

Idag sitter ett uttalat främlingsfintligt parti i riksdagen. Klyftorna i samhället ökar. Utsattheten hos de som har de svårast blir mer och mer påtaglig. Jag tvingas från en annan världsdel läsa om upplopp, stenkastning och bilbränningar. Om systematiska id-kontroller i tunnelbanan. Hur vårdsystemet har tappat greppet om vad som är vårdens syfte. Hur drömmen om ett fritt och värdigt samhälle där människor tillåts leva lyckliga och trygga krossas av en aldrig sinande jakt på ekonomisk tillväxt.

 

Jag hoppas fortfarande på att vi ska vakna. Att vi ska se att vi bara har en planet och att vi inte kan leva på den utan att lära oss att dela, att idka återhållsamhet och att älska varandra. Tills vidare årervänder jag till gobrädet.

 

 

Som jag skrev i mitt förra inlägg var det stadsliga i Shanghai under tisdagen. Ligan spelas varje tisdagkväll på olika platser varje vecka. Lagen representerar olika stadsdelar och består av en blandning amatörer och proffs. Det är fyra vs fyra i varje rond och lagkaptenen tar ut vilka som får spela. Jag är som sagt med i laget som representerar Xuhui-distriktet men har hittills inte fått spela en enda rond. Nästa vecka kanske :) Lagkaptenen för vårt lag, och min tidigare granne, är Wu Zhenyu 2p.

 

Idag företog jag mig den mödosamma resan ut till Shanghai International Studies University (SISU) för att delta i deras träning. Det tar ungefär 1h på tunnelbana inklusive ett byte samt en 10 minuters taxiresa att ta sig dit från Zhongshan Park där jag bor. Eftersom de börjar sin träning klockan 6 fick jag åka under rusningstrafik vilket innebär att man får stå hela vägen i ett svettigt hav av människor. Men jag lyckades pula upp min smartphone och lösa lite liv- och dödproblem på vägen, så det kändes okej med den långa resan.

 

Deras träning går till så att de spelar partier i en inbördes liga medans coach Sun övervakar. Sedan går de igenom sina partier och får tips och råd från coachen. Om de vill öva ytterligare på t.ex. läsning eller gå igenom proffspartier får de göra det på egen hand bäst de vill. De flesta i lagets läsning är dock oerhört skarp redan.

 

Jag fick spela mot en stark 5d vars namn jag inte minns. Han utmanade mig först på armbrytning och det gick väl lite sådär för honom men sen fick han revansch på brädet. Partiet finns nedan i bildformat och som SGF här.

 

 

Idag begav jag mig till Tongji-universitetet i Shanghai för att kolla på säsongens sista rond av den nystartade go-universitetsligan i Shanghai. Till min förvåning fick jag dessutom spela på tredjebrädet för Shanghai International Studies University tack vare Sun Yuan, 4p som syns nedanför i bild och är deras coach. Lärare Sun känns nog igen av en del svenskar eftersom han var lärare under golägret i Shanghai som hölls 2009.

 

För några dagar sen blev det klart att jag får åka till Sendai i Japan för att delta i amatörvärldsmästerskapen i go. Tävlingen innefattar 74 olika länder och spelas som en åtta ronders Swiss över fyra dagar. Det ska bli en stor ära att få representera Sverige i en internationell turnering igen (tidigare har jag representerat i två par-vm tillsammans med Kerstin Bergström samt på egen hand i Korean Prime Minister's Cup).

 

När jag fick reda på att det blev jag som fick åka var min första tanke: "Jag måste träna hela sommaren!". Som tur är bor jag för närvarande i Shanghai där det finns gott om möjligheter att öva med starkare spelare. Men som ni kanske redan vet måste man också sköta en stor del av sina gostudier på egen hand om man vill bli bättre.

 

I den här bloggen tänker jag dela med mig av mina turneringsförberedelser som består av tsumegolösning, studerande av proffspartier, spelande och deltagande i goaktiviteter med andra gospelare. Själva rapporteringen från Sendai kommer antagligen ske på http://goforbundet.se.

 

 

Det här problemet löste jag igår kväll innan jag somnade. Problemet är "vit att få ko". Det gick fort för mig att hitta hur vit kan döda, men det som fick mig att tänka en stund på det här problemet var att resultatet skulle bli ko. För mig såg det till en början ut som att svart dör utan ko. Men svart har en enkel dragordning som gör att hon kan få till ko.