WAGC - Dag för dag
Tjena, nu har jag äntligen fått en lugn stund efter att ha jobbat nästan konstant sen jag kom hem från Japan. Jag tänkte köra ett referat av hela turneringen i kronologisk ordning. Det blir mycket bilder och partier med partikommentarer, och kanske ett och annat liv- och dödproblem :)
Dag 1
Första dagen var inget planerat förutom anländning och in-checkning på hotellet. Jag tog flyget från Shanghai till Tokyo på morgonen och sedan Shinkansen till Sendai.
Självklart lite tsumego på flyget.
Shinkansen, ett av världens snabbaste tåg.
När jag anlände vid Sendais tågstation frågade jag om vägen till hotellet och det visade sig ligga ungefär 2 minuter från tågstationen. Väl där fick jag en namnbricka, lite olika pamfletter och lite kontanter att spendera på middagar under turneringen gång. En del spelare befann sig redan i spelrummet som de inträttat på hotellet och var igång med öldrickande och gospel (inte den kristna sångvarianten, tyvärr). Då fick jag bland annat bekanta mig med Norges och Danmarks representanter, Per och Fredrik, som båda visade sig vara riktigt hyggliga prickar. Jag spelade ett parti med en vitryss om hetter Mikhail sen gick jag och la mig efter en lång resa.
Dag 2
Följande dag var avsedd för vänskapsmatcher, IGF-möte och välkomstceremoni. Vi begav oss efter frukost till spellokalen och väntade in våra motståndare som bestod av lokala gospelare som antingen var pensionärer eller små barn.
Nyfikna spelare kollar in spellokalen.
Min motståndare i vänskapsmatchen.
Jag spelade mot en trevlig dam som undervisar i go två gånger i veckan som en hobby. Hon är 5 dan i Japan vilket brukar innebära att jag kan ge henne två-tre stenar kanske. Hon talade bra engelska och vi hade ett trevligt samtal innan matchen började, samt utväxlade gåvor. Hon gav mig en handhållen fläkt med kalligrafi av Honinbo Hane Naoki och en tygnäsduk med traditionellt tryck på (den syns i min bröstficka). Av mig fick hon en samling kakformer formade som svenska djur köpt på IKEA. Ja, det var lite svårt att köpa en svensk present i Shanghai. Från början planerade jag att spela ett fredligt parti men hon spelade så otroligt agressivt att det hela slutade med att hon dog med två stora grupper över ungefär hälften av brädet. Kul i varje fall att se så mycket fighting spirit från en annars reserverad liten dam. Senare under vänskapsmatcherna träffade jag Takemiya Masaki, 9p för första gången och fick en chans att skaka hand med honom.
Uppspelta leenden när vi skakar hand med ett legendariskt goproffs och en nordisk jätte respektive.
Efter vänskapsmatchen tror jag vi hade något möte med IGF vilket mest bestod av att olika representanter läste upp verksamhetsberättelser. Den stora grejen under detta möte var väl klubbandet av ny beräkningsmetod för hur mycket medlemsavgift varje land ska betala till IGF. Metoden är framtagen av Martin Stiassny och grundar sig i hur många aktiva gospelare ett land har snarare än hur stor deras befolkning är.
Senare under kvällen var det dags för välkomstceremoni vilket innebar olika former av underhållning, mat och dryck samt obligatoriska långrandiga tal av ett 20-tal gubbar som ingen lyssnade på.
USAs representant Curtis Tang är en gammal bekant både från Pargo-VM och Shanghai.
Emi Redmond är dotter till Michael Redmond, 9p och lite bättre än mig på att göra "cute face"
Det var många som drog nytta av att det fria flödet av alkohol under middagen och Curtis som är lite som en 16-åring i 20-årings kropp blev ganska tipsy. Vi försökte få Kinas representant Hu Yuqing att dricka whisky, men han sa att han aldrig dricker under tävling - som ett äkta proffs. Däremot lovade han oss att vi tar igen det i Shanghai sen :) Själv tog jag det lugnt, precis som jag lovat mig själv innan turneringen.
Dag 3 - Rond 1 och 2
Äntligen dags för turnering! Efter en stadig frukost på hotellet begav jag mg till spellokalen för att se vem som skulle bli min motståndare i första ronden. Jag fick en bra lottning och mötte en av turnerngens starkaste spelare direkt...
Charlie(W) vs Ilya Shikshin, 7d(B)
Jag och Ilya gick igenom partiet tillsammans med Takemiya Masaki, 9p efteråt, så detta var ett ypperligt lärotillfälle för mig. När vit spelade drag 20 spelade svart 21 med en gång, och även om vit tar sente med vit 22 (svart kan endast döda vit i ko i hörnet) för att spela 24 så är resultatet bättre för svart. Inte nog med att svart är jättetjock utåt, men han har även tagit mycket poäng på botten, samt att han antingen kan starta ko i nedre högra eller helt enkelt reducera kraftigt i sente. Med vit 20 borde vit ha krypit en gång till på 21. Svart hade svarat med 77 och vit kan då förlänga längs högersidan. Skillnaden är enorm när det gäller både poäng och liv- och dödsituationen i nedre högra.
När svart förlänger på 25 är vit 26 ett naturligt drag för att reducera svarts influens på botten samt hota med att expandera vits moyo på toppen. Svart skär emellan med 27 och fram till vit 34 har vit lyckats ganska bra med att krympa brädet och göra svarts influens mer svåranvänd. Svarts pincer på 41 är överspel och när vit pressar svart med 42 etc börjar svart tappa kontrollen över partiet. Svart borde hoppa ut med 46 istället för 41 och låta vit förlänga på toppen. När svart tvingas försvara på 53 och vit har kopplat samman sina grupper och blivit tjock utåt mitten i sente är partiet bättre för vit.
Vit 54 är en bra punkt för att både reducera svarts område och utöka vits. Vit 56 är dock ett stort misstag och svart ödslar ingen tid utan skär direkt igenom med 57. Detta var ett lustigt tillfälle för mig, för innan jag spelade 56 tänkte jag "Om jag hoppar här, kommer han skära igenom med 57" och jag pausade medvetetet en längre stund för att begrunda mitt beslut. Ilya såg också uppenbart besviken ut över att jag inte hoppade direkt, eftersom han ju då visste exakt hur han skulle straffa. Men detta visade sig vara ett sånt där särskilt tillfälle då man vet att ett drag är fel, man vet hur motståndaren kan straffa och man vet att så borde man inte spela. Sen efter en stunds begrundan spelar man där ändå...
Om vit istället för att hoppa bara spelar nobi fungerar inte svarts 57 alls lika bra. I så fall kan vit skära mellan 11 och 57 vilket skulle leda till ett byte som vore bättre för vit. Vit försöker hantera situationen på ett lätt sätt med 58 o.s.v. men det är redan för sent. Härifrån går det bara utför för vit och i slutändan gav jag upp. Dragen efter 77 är inte nedskrivna.
I andra ronden mötte jag en ganska svag 1k från Costarica. Hans öppning var helt okej men när vi började slåss i mittspelet dog han ganska omedelbart med en stor grupp, så det blev en enkel seger för mig.
Dag 4 - Rond 3 och 4
I den tredje ronden mötte jag James Hutchinson, 1d från Irland. Vi hade ätit middag tillsammans kvällen innan och han är en trevlig rödlynt irländare med stora polisonger som gillar att dricka öl och snacka skit. Partiet borde vara enkelt för mig, men han spelade väldigt bra i öppningen och jag låg under en stor del av partiet vilket gjorde mig påtagligt nervös. I slutändan vann jag med bekväma 11,5 poäng men det hade nog blivit en mindre marginal om han inte hamnat i byo-yomi så tidigt.
Charlie(W) vs James Hutchinson, 1d(B)
Även denna gång fanns Takemiya till hands för att hjälpa oss med partigenomgången. Svart 23 är något av ett misstag i riktning, istället borde svart spela ett lock på 24. När vit hoppar på 24 förvandlas svarts kikashi-stenar på 19 och 21 till dåliga stenar som bara hjälpt vit att bli starkare i hörnet. Svart 25 är dålig timing och vit borde spela pincer på 28 direkt som straff. Istället svarade vit och svart fick chansen igen att förlänga på vänstersidan, men istället valde svart att glida in i hörnet vilket gav vit en perfekt pincer/förlängning med 28. Fram till 34 är partiet jämnt vilket var frustrerande, eftersom jag inte lyckats ta någon edge i öppningen.
När svart spelade 53 istället för att fånga började det äntligen synas att jag spelade mot en 1d och inte en 5d, när han dessutom bytte svart 57 mot vit 58 kändes det äntligen som att jag började ta ledning. Dock fick han komma först till 59 vilket är en helt enorm punkt. Takemiya tyckte att vit borde hoppa till 59 istället för att spela det stadiga draget på 56. Men när vit får attackera på 74 börjar partiet se svårare ut för svart och James var redan i byo-yomi, så hans drag blev sämre och sämre och till slut lyckades vit inringa ett stort område i mitten och vinna med bekväm marginal.
Mitt nästa parti var mot Australiens representant, en ganska stark kines. Vi hade redan samtalat en del och vi var överens om att vi nog var jämnstarka. Så det kulle bli ett spännande parti. Dock tror jag att vi båda var lite trötta och det blev att ganska dåligt parti för oss båda istället, men sämst för mig :)
Charlie(W) vs Sun Haosong, 6d(B)
Vi gick igenom partiet efteråt tillsammans med Michael Redmond, 9p. Både svart 21 och vit 22 är ett misstag i riktning. Båda spelare borde skynda sig att spela på toppen istället. Svarts invasion på 25 är också dålig riktning eftersom det tvingar vit att reducera svarts hörn i jakten på ögonfom och vit redan är stabil på botten med stenarna 8 och 6. Istället borde svart bara försvara hörnet med 30. När vit trycker en gång på 42 och svart spelar ut på 43 är det naturligt för vit att spela 44, och resultat är inte dåligt för vit. Dock vore det ännu bättre att undlåta 42 och helt enkelt koppla samman med 48. Vit har då gjort bra med poäng på botten och svart gav upp sina poäng i hörnet utan någon rejäl kompensation. När svart peepar på 61 spelar vit ett drag på 62 mest för att fråga svart hur han svarar innan han försvarar mot peepen. Men svart väljer att ignorera vit 62 och spela vidare på högersidan. Ett slags byte tar plats och vit är okej, men vits drag på 66 är ett ganska stort misstag. Istället borde vit spela atari på 67 för att hjälpa sin grupp på högersidan. I sånt fall är svarts situation ganska dålig och slutsatsen var att svart borde ha svarat på vits kikashi (drag 62). I partiet är det dock svårt för svart att äta vits stenar på högersidan på ett rent sätt så vit är fortfrande helt okej. Tyvärr missade jag flera olika chanser att hantera situationen på och valde en sekvens som helt enkelt inte funkar. Jag fick för mig att svart inte kan svara på vits 100 med svart 101 och att svart därför lever i hörnet. En illusion som gjorde att jag omedelbart förlorade partiet. Min enda tröst var att Redmond gjorde exakt samma felläsning under partigenomgången :P Men det var verkligen en usel felläsning som inte borde ske, men som lätt händer när man är lite trött. Så kan det gå!
Övriga ronder och berättelser kommer i nästa inlägg om någon dag. Håll till godo!
Dag 1
Första dagen var inget planerat förutom anländning och in-checkning på hotellet. Jag tog flyget från Shanghai till Tokyo på morgonen och sedan Shinkansen till Sendai.
Självklart lite tsumego på flyget. Shinkansen, ett av världens snabbaste tåg.När jag anlände vid Sendais tågstation frågade jag om vägen till hotellet och det visade sig ligga ungefär 2 minuter från tågstationen. Väl där fick jag en namnbricka, lite olika pamfletter och lite kontanter att spendera på middagar under turneringen gång. En del spelare befann sig redan i spelrummet som de inträttat på hotellet och var igång med öldrickande och gospel (inte den kristna sångvarianten, tyvärr). Då fick jag bland annat bekanta mig med Norges och Danmarks representanter, Per och Fredrik, som båda visade sig vara riktigt hyggliga prickar. Jag spelade ett parti med en vitryss om hetter Mikhail sen gick jag och la mig efter en lång resa.
Dag 2
Följande dag var avsedd för vänskapsmatcher, IGF-möte och välkomstceremoni. Vi begav oss efter frukost till spellokalen och väntade in våra motståndare som bestod av lokala gospelare som antingen var pensionärer eller små barn.
Nyfikna spelare kollar in spellokalen. Min motståndare i vänskapsmatchen. Jag spelade mot en trevlig dam som undervisar i go två gånger i veckan som en hobby. Hon är 5 dan i Japan vilket brukar innebära att jag kan ge henne två-tre stenar kanske. Hon talade bra engelska och vi hade ett trevligt samtal innan matchen började, samt utväxlade gåvor. Hon gav mig en handhållen fläkt med kalligrafi av Honinbo Hane Naoki och en tygnäsduk med traditionellt tryck på (den syns i min bröstficka). Av mig fick hon en samling kakformer formade som svenska djur köpt på IKEA. Ja, det var lite svårt att köpa en svensk present i Shanghai. Från början planerade jag att spela ett fredligt parti men hon spelade så otroligt agressivt att det hela slutade med att hon dog med två stora grupper över ungefär hälften av brädet. Kul i varje fall att se så mycket fighting spirit från en annars reserverad liten dam. Senare under vänskapsmatcherna träffade jag Takemiya Masaki, 9p för första gången och fick en chans att skaka hand med honom.
Uppspelta leenden när vi skakar hand med ett legendariskt goproffs och en nordisk jätte respektive.Efter vänskapsmatchen tror jag vi hade något möte med IGF vilket mest bestod av att olika representanter läste upp verksamhetsberättelser. Den stora grejen under detta möte var väl klubbandet av ny beräkningsmetod för hur mycket medlemsavgift varje land ska betala till IGF. Metoden är framtagen av Martin Stiassny och grundar sig i hur många aktiva gospelare ett land har snarare än hur stor deras befolkning är.
Senare under kvällen var det dags för välkomstceremoni vilket innebar olika former av underhållning, mat och dryck samt obligatoriska långrandiga tal av ett 20-tal gubbar som ingen lyssnade på.
USAs representant Curtis Tang är en gammal bekant både från Pargo-VM och Shanghai. Emi Redmond är dotter till Michael Redmond, 9p och lite bättre än mig på att göra "cute face" Det var många som drog nytta av att det fria flödet av alkohol under middagen och Curtis som är lite som en 16-åring i 20-årings kropp blev ganska tipsy. Vi försökte få Kinas representant Hu Yuqing att dricka whisky, men han sa att han aldrig dricker under tävling - som ett äkta proffs. Däremot lovade han oss att vi tar igen det i Shanghai sen :) Själv tog jag det lugnt, precis som jag lovat mig själv innan turneringen.
Dag 3 - Rond 1 och 2
Äntligen dags för turnering! Efter en stadig frukost på hotellet begav jag mg till spellokalen för att se vem som skulle bli min motståndare i första ronden. Jag fick en bra lottning och mötte en av turnerngens starkaste spelare direkt...
Charlie(W) vs Ilya Shikshin, 7d(B)
Jag och Ilya gick igenom partiet tillsammans med Takemiya Masaki, 9p efteråt, så detta var ett ypperligt lärotillfälle för mig. När vit spelade drag 20 spelade svart 21 med en gång, och även om vit tar sente med vit 22 (svart kan endast döda vit i ko i hörnet) för att spela 24 så är resultatet bättre för svart. Inte nog med att svart är jättetjock utåt, men han har även tagit mycket poäng på botten, samt att han antingen kan starta ko i nedre högra eller helt enkelt reducera kraftigt i sente. Med vit 20 borde vit ha krypit en gång till på 21. Svart hade svarat med 77 och vit kan då förlänga längs högersidan. Skillnaden är enorm när det gäller både poäng och liv- och dödsituationen i nedre högra.
När svart förlänger på 25 är vit 26 ett naturligt drag för att reducera svarts influens på botten samt hota med att expandera vits moyo på toppen. Svart skär emellan med 27 och fram till vit 34 har vit lyckats ganska bra med att krympa brädet och göra svarts influens mer svåranvänd. Svarts pincer på 41 är överspel och när vit pressar svart med 42 etc börjar svart tappa kontrollen över partiet. Svart borde hoppa ut med 46 istället för 41 och låta vit förlänga på toppen. När svart tvingas försvara på 53 och vit har kopplat samman sina grupper och blivit tjock utåt mitten i sente är partiet bättre för vit.
Vit 54 är en bra punkt för att både reducera svarts område och utöka vits. Vit 56 är dock ett stort misstag och svart ödslar ingen tid utan skär direkt igenom med 57. Detta var ett lustigt tillfälle för mig, för innan jag spelade 56 tänkte jag "Om jag hoppar här, kommer han skära igenom med 57" och jag pausade medvetetet en längre stund för att begrunda mitt beslut. Ilya såg också uppenbart besviken ut över att jag inte hoppade direkt, eftersom han ju då visste exakt hur han skulle straffa. Men detta visade sig vara ett sånt där särskilt tillfälle då man vet att ett drag är fel, man vet hur motståndaren kan straffa och man vet att så borde man inte spela. Sen efter en stunds begrundan spelar man där ändå...
Om vit istället för att hoppa bara spelar nobi fungerar inte svarts 57 alls lika bra. I så fall kan vit skära mellan 11 och 57 vilket skulle leda till ett byte som vore bättre för vit. Vit försöker hantera situationen på ett lätt sätt med 58 o.s.v. men det är redan för sent. Härifrån går det bara utför för vit och i slutändan gav jag upp. Dragen efter 77 är inte nedskrivna.
I andra ronden mötte jag en ganska svag 1k från Costarica. Hans öppning var helt okej men när vi började slåss i mittspelet dog han ganska omedelbart med en stor grupp, så det blev en enkel seger för mig.
Dag 4 - Rond 3 och 4
I den tredje ronden mötte jag James Hutchinson, 1d från Irland. Vi hade ätit middag tillsammans kvällen innan och han är en trevlig rödlynt irländare med stora polisonger som gillar att dricka öl och snacka skit. Partiet borde vara enkelt för mig, men han spelade väldigt bra i öppningen och jag låg under en stor del av partiet vilket gjorde mig påtagligt nervös. I slutändan vann jag med bekväma 11,5 poäng men det hade nog blivit en mindre marginal om han inte hamnat i byo-yomi så tidigt.
Charlie(W) vs James Hutchinson, 1d(B)
Även denna gång fanns Takemiya till hands för att hjälpa oss med partigenomgången. Svart 23 är något av ett misstag i riktning, istället borde svart spela ett lock på 24. När vit hoppar på 24 förvandlas svarts kikashi-stenar på 19 och 21 till dåliga stenar som bara hjälpt vit att bli starkare i hörnet. Svart 25 är dålig timing och vit borde spela pincer på 28 direkt som straff. Istället svarade vit och svart fick chansen igen att förlänga på vänstersidan, men istället valde svart att glida in i hörnet vilket gav vit en perfekt pincer/förlängning med 28. Fram till 34 är partiet jämnt vilket var frustrerande, eftersom jag inte lyckats ta någon edge i öppningen.
När svart spelade 53 istället för att fånga började det äntligen synas att jag spelade mot en 1d och inte en 5d, när han dessutom bytte svart 57 mot vit 58 kändes det äntligen som att jag började ta ledning. Dock fick han komma först till 59 vilket är en helt enorm punkt. Takemiya tyckte att vit borde hoppa till 59 istället för att spela det stadiga draget på 56. Men när vit får attackera på 74 börjar partiet se svårare ut för svart och James var redan i byo-yomi, så hans drag blev sämre och sämre och till slut lyckades vit inringa ett stort område i mitten och vinna med bekväm marginal.
Mitt nästa parti var mot Australiens representant, en ganska stark kines. Vi hade redan samtalat en del och vi var överens om att vi nog var jämnstarka. Så det kulle bli ett spännande parti. Dock tror jag att vi båda var lite trötta och det blev att ganska dåligt parti för oss båda istället, men sämst för mig :)
Charlie(W) vs Sun Haosong, 6d(B)
Vi gick igenom partiet efteråt tillsammans med Michael Redmond, 9p. Både svart 21 och vit 22 är ett misstag i riktning. Båda spelare borde skynda sig att spela på toppen istället. Svarts invasion på 25 är också dålig riktning eftersom det tvingar vit att reducera svarts hörn i jakten på ögonfom och vit redan är stabil på botten med stenarna 8 och 6. Istället borde svart bara försvara hörnet med 30. När vit trycker en gång på 42 och svart spelar ut på 43 är det naturligt för vit att spela 44, och resultat är inte dåligt för vit. Dock vore det ännu bättre att undlåta 42 och helt enkelt koppla samman med 48. Vit har då gjort bra med poäng på botten och svart gav upp sina poäng i hörnet utan någon rejäl kompensation. När svart peepar på 61 spelar vit ett drag på 62 mest för att fråga svart hur han svarar innan han försvarar mot peepen. Men svart väljer att ignorera vit 62 och spela vidare på högersidan. Ett slags byte tar plats och vit är okej, men vits drag på 66 är ett ganska stort misstag. Istället borde vit spela atari på 67 för att hjälpa sin grupp på högersidan. I sånt fall är svarts situation ganska dålig och slutsatsen var att svart borde ha svarat på vits kikashi (drag 62). I partiet är det dock svårt för svart att äta vits stenar på högersidan på ett rent sätt så vit är fortfrande helt okej. Tyvärr missade jag flera olika chanser att hantera situationen på och valde en sekvens som helt enkelt inte funkar. Jag fick för mig att svart inte kan svara på vits 100 med svart 101 och att svart därför lever i hörnet. En illusion som gjorde att jag omedelbart förlorade partiet. Min enda tröst var att Redmond gjorde exakt samma felläsning under partigenomgången :P Men det var verkligen en usel felläsning som inte borde ske, men som lätt händer när man är lite trött. Så kan det gå!
Övriga ronder och berättelser kommer i nästa inlägg om någon dag. Håll till godo!
